Annons
Annons

Trygga ledare – för vuxna ledare (del 2)

Välkommen till del 2 av webbkursen Trygga ledare – en kurs om hur du som ledare inom ridsporten kan bidra till ett positivt klimat i din verksamhet genom upptäckande och åtgärdande insatser.

Kursen är en fortsättning på Trygga Ledare del 1, där vi gick igenom grundläggande begrepp inom ridsportens trygghetsarbete samt stöd och råd kopplat till främjande och förebyggande insatser.

I den här webbkursen får du lära dig:

  • Vad det innebär att arbeta upptäckande
  • Vad det innebär att arbeta åtgärdande
  • Vad vuxna ledare har för ansvar
  • Hur du som ledare och din verksamhet kan göra för att alltid agera för barns bästa

Kursens upplägg

Kursen består av två avsnitt och en avslutande sida med övningar och konkreta verktyg för hur du kan arbeta vidare med trygghetsfrågor i det sammanhang där du är aktiv som ledare.

Hela kursen tar ungefär 45–60 minuter att genomföra.

Du navigerar mellan avsnitten med hjälp av menyn som du hittar högst upp till vänster. Längst ner till höger kan du följa hur stor del av avsnittet du har gått igenom, och när du är helt klar med ett avsnitt dyker en knapp upp som gör det möjligt att gå direkt vidare till nästa avsnitt.

Du måste gå igenom alla avsnitt för att kursen ska registreras som avslutad. Det betyder att du behöver se alla filmer och öppna alla flikar och rubriker som går att klicka på.

Nu är du klar med introduktionen! Gå vidare till nästa avsnitt för att testa dina kunskaper från förra delen av kursen.

Upptäckande arbete

I det här avsnittet går vi igenom vad vi menar med ett upptäckande arbete och ger dig några tips på rutiner och metoder för att arbeta upptäckande i er förening.

Vad menar vi med att arbeta upptäckande?

Lyssna på när Li på Friends berättar om vad vi menar med att arbeta upptäckande. Föredrar du att läsa eller vill följa med i texten samtidigt som du lyssnar, klicka på rubriken nedan.

Läs texten: Vad menar vi med att arbeta upptäckande?

Ett upptäckande arbete handlar om att vända blicken inåt i föreningen och ta reda på vad som händer hos just er, hur barn och unga mår och hur de upplever det sociala klimatet i er verksamhet. Det upptäckande arbetet skapar förutsättningar för att identifiera eventuella risker för kränkningar och mobbning, i den fysiska såväl som i den sociala miljön. Det upptäckande arbetet har alltså en tydlig koppling till det förebyggande arbetet, då vi behöver synliggöra och kartlägga verksamhetens eventuella behov av insatser för att skapa en trygg miljö för alla barn och unga.

Även det åtgärdande arbetet bygger till viss del på det upptäckande arbetet, eftersom vi aktivt behöver undersöka om det förekommer eller finns risker för utsatthet eller utanförskap. Vi kan inte enbart räkna med att de unga själva rapporterar om det händer.

Hur kan vi arbeta upptäckande?

Det är viktigt att ha rutiner för både det upptäckande och det åtgärdande arbetet. Med rutiner menas här att det tydligt ska framgå i verksamheten hur åtgärdsgången ser ut när vi upptäcker att någon blivit utsatt för exempelvis en kränkning. I arbetet med att ta fram rutiner behöver vi också fundera på hur insatserna ska kommuniceras och återkopplas till olika berörda.

Vi behöver också ha i åtanke hur barn och unga aktivt inkluderas i verksamheten för att de, utifrån sina erfarenheter, kunskap och kompetens, ska ha inflytande i frågor som rör dem.

Här har vi listat några förslag på vad som kan vara bra att tänka på i arbetet med att ta fram rutiner kopplat till det upptäckande arbetet.

Tydliga rutiner

Tänk på!

  • Lägg in i verksamhetens årshjul när, hur och vem som ansvarar för olika främjande, förebyggande och upptäckande insatser. Exempelvis att genomföra, följa upp och återkoppla en kartläggande insats.
  • Ha en stående punkt på mötesagendan om inkomna och/eller upptäckta akuta ärenden och situationer som har uppstått som rör barn och ungas erfarenheter av otrygghet, utsatthet eller kränkningar inom verksamheten.
  • Kom överens om vem som är ansvarig för verksamhetens respektive kommunikationskanal, t.ex i sociala medier, samt sätt en rutin för hantering av eventuella kränkningar eller ärenden och tips som inkommer via kanalerna.
  • Skapa en rutin för barn och ungas delaktighet och inflytande, både på organisationsnivå (t.ex som att ungdomssektionen ska vara representerad vid styrelsemöten) och på gruppnivå (t.ex i samband med en ridlektion, tävlingsplanering eller andra aktiviteter).

Tips!

Det finns flera olika metoder för att arbeta upptäckande och kartläggande, här har vi listat några förslag:

  • Trygghetsenkäter. Dessa går att utforma själv, men man kan också ta extern hjälp för att inte missa några viktiga frågor (t.ex av Friends).
  • Ha en låda i sadelkammaren, där barn anonymt kan lämna meddelanden om jargonger eller annat som skapar otrygghet.
  • Stallbackskartan, en övning för att identifiera trygga och otrygga platser (läs mer om övningen längre ner).
  • Flugan, en övning för att identifiera normer och statusmarkörer i verksamheten (läs mer om övningen längre ner).

Kommunikation

Tänk på!

  • Var tydlig i kommunikationen till aktiva, vårdnadshavare och andra besökare angående vilka i verksamheten som är ansvariga för trygghetsfrågor. Det är bra om ansvariga personers bild och namn och bild finns både på föreningens hemsida och fysiskt på anläggningens anslagstavla.
  • Synliggör verksamhets värdegrund och ställningstagande (t.ex. “vi står upp för mänskliga rättigheter och mot mobbning”) samt era rutiner för när ni får kännedom om en kränkningssituation (t.ex. “De här stegen tar vi när vi får veta att ett barn hos oss upplever sig utsatt…”).
  • Kommunikation handlar också om vad vi som människor utstrålar och hur vi agerar, så det är viktigt att vi lever efter värdegrunden och att alla vuxna ledare har en samsyn kring vad det innebär för just er verksamhet.

Tips!

Sätt upp en affisch med namn och bild på er som arbetar i verksamheten, med information om ansvarsområden och kontaktuppgifter. Här kan ni också lägga till vilka rutiner som verksamheten har för trygghetsarbetet, samt kontaktuppgifter till exempelvis Svenska Ridsportförbundets medlemsombudsman, Idrottsombudsmannen på Riksidrottsförbundet, Friends stöd och råd, BRIS eller BOJ (Unga Brottsofferjouren).

Andra affischer att sätta upp kan handla om ledstjärnorna, Barnkonventionens grundprinciper eller föreningens egen värdegrund.

Inkludera barn och unga

Tänk på!

  • Ta alltid barn och ungas berättelser på allvar och förminska aldrig en situation eller upplevelse av otrygghet, exkludering eller kränkningar.
  • Gör barn och unga delaktiga i att ta fram och arbeta med exempelvis verksamhetens eller föreningens värdegrund, förhållningssätt och trivselregler. Om barn och unga inkluderas i trygghetsarbetet ökar chansen att de känner förtroende för de vuxna och berättar om de får kännedom eller själva är med om något.
  • Inkludera barn i stora och små sammanhang, både på organisationsnivå genom att delta och bidra i verksamhetsplanering men även i enskilda aktiviteter så som lektioner och annan verksamhet.

Tips!

  • Utöver att ha ungdomssektionen representerad vid styrelsemöten, bjud även in barn och unga x antal gånger/år till ledningsgruppsmöten för att de ska få berätta om vad som är bra och vad som kan utvecklas för att verksamheten ska bli Sveriges bästa.
  • Att ha en låda för anonyma meddelanden i sadelkammaren, som vi tipsade om under “tydliga rutiner”, är också ett exempel på hur man kan inkludera barn och unga i det upptäckande arbetet.

Fundera på vad ni gör redan idag. Vilket av dessa tre områden tycker du att ni jobbar mest med idag?

  1. Tydliga rutiner
  2. Kommunikation
  3. Inkludera barn och unga

Tack för ditt svar! Hur tror du det kommer det sig att ni jobbar mest med just detta? Diskutera gärna med några andra ledare inom din verksamhet om ni har samma bild.

Att arbeta upptäckande på nätet

Nätet är en möjliggörande plats för många barn och unga. Där kan de få nya vänner, hålla kontakt med nära och kära och söka information. Mobbning och kränkningar kan ske på alla ställen där människor finns och där sociala relationer är i fokus, så även på nätet. Det som är bra med nätet är också det som blir problematiskt när någon är utsatt. Kränkningar kan spridas snabbt, enkelt och anonymt, men utöver det så skiljer sig inte mobbning och kränkningar särskilt mycket åt om det är på nätet eller i stallet. Att arbeta med det systematiska trygghetsarbetet i föreningen inkluderar att arbeta med det som händer online, även om vi varken kan eller ska kontrollera och övervaka de ungas sociala liv på nätet.

För att kunna upptäcka och åtgärda eventuella nätkränkningar bland barn och unga i föreningen behöver vi, precis som i allt trygghetsarbete, ha tydliga rutiner och ett främjande förhållningssätt som bidrar till att skapa förtroendefulla relationer mellan barn och unga. I det sista avsnittet, ”Arbeta vidare”, finns några tips för hur man som vuxna ledare kan bidra till att nätet är en trygg plats för barn och unga i föreningen.

Så pratar du med barn och unga om nätet – fem tips!

I filmen nedan ger Maria Loodberg (sakkunnig på Friends) några tips för hur vuxna kan prata med barn och unga om nätet. Tipsen är formulerade till vårdnadshavare, men går såklart att använda i alla sammanhang där du som vuxen möter barn och unga.

Övningar och metoder för upptäckande arbete

Här är ett smakprov på två övningar för att praktiskt arbeta upptäckande, för att få syn på både positiva såväl som mer utmanande fysiska och sociala miljöer. Genom att kartlägga dessa miljöer får vi exempelvis möjlighet att upptäcka om det finns utmaningar kopplat till status och hierarkier, vilket kan leda till ett klimat präglat av konflikter, negativa jargonger och utsatthet. Dessa miljöer kräver närvaro och ledarskap av trygga ledare så att inte ansvaret för att upprätthålla trygghet hamnar på barn och unga själva.

Övningarna hittar ni som helhet under ”Arbeta vidare” i kursens avslutande avsnitt.

Nu har du fått en introduktion till upptäckande arbete. Gå vidare för att göra ett självskattningstest, som hjälper dig att börja reflektera kring ditt eget agerande och hur det ser ut i din verksamhet.

Nästa steg i det upptäckande arbetet

Vad kan du göra?

  1. Första steget i en förändring är att kritiskt granska sitt eget agerande.
  2. Ditt nästa steg är att fundera ut tre till fem konkreta saker du ska göra för att förflytta dig högre upp på skalan i självskattningen. Det kan exempelvis handla om att ta reda på hur föreningens handlingsplan mot kränkningar ser ut eller hur du skapar aktiviteter som gör dig till en trygg ledare för era barn och unga inom föreningen. Skriv ner dina konkreta saker och bocka av nedan när det är klart.
  3. Prata gärna med andra ledare och dela erfarenheter.
  4. Efter en tid är det bra om du tar fram denna skattning igen och gör om den. Det blir en utvärdering om hur ditt arbete gått samtidigt som du kan sätta upp nya mål.

Hur ser det ut hos er?

En utmaning men som är viktigt att ha med sig i samtliga delar av ett upptäckande arbetet är att granska det vi tar för givet inom verksamheten, det vill säga, den egna föreningskulturen med dess normer och värden. När vi kritiskt granskar och synliggör det vi annars tar för givet, ökar vi möjligheten att upptäcka om barn och unga utsätts för mobbning eller andra kränkningar som kan vara dolda i en normaliserad kultur eller jargong.

Börja samtala med andra ledare om:

Vilka handlingar och förhållningssätt riskerar att betraktas som normala i er förening och som kan hindra er från att upptäcka mobbning och kränkningar bland barn och unga?

Sammanfattning

Nu är vi halvvägs genom denna kurs om det upptäckande och åtgärdande arbetet.

Vi har gått igenom:

  • Vad det upptäckande arbetet innebär.
  • Vikten av att ha tydliga rutiner för vem som ansvarar för vad samt när och hur olika insatser ska genomföras.
  • Hur vi kan kommunicera kring vårt trygghetsarbete och hur barn och unga kan nå oss för att tala om viktiga saker som rör allas lika värde och trygghet.

Nu är du klar med hela avsnittet som handlar om det upptäckande arbetet! I nästa avsnitt går vi in på det åtgärdande arbetet.

Åtgärdande arbete

I det här avsnittet går vi igenom vad ett åtgärdande arbete innebär och vad vi som vuxna ledare har för ansvar för att agera om ett barn blir utsatt. Vi ger också några tips på vilka rutiner som kan vara bra att ha i ett åtgärdande arbete.

Trygga ledare

Barns rätt till en meningsfull fritid

Enligt Riksidrottsförbundets idéprogram ”Idrotten Vill” ska idrottsföreningar utgå från barnkonventionen, som vi gick igenom mer ingående i del 1 av webbkursen för vuxna ledare.

Artikel 31 i barnkonventionen, om barns rätt till lek, vila och fritid, är central för barn och ungas idrottande. En förutsättning för att barn och unga ska vilja idrotta är att verksamheten är trygg och fri från kränkningar och mobbning. I artikel nio slår barnkonventionen fast att mobbning är en allvarlig form av våld mot barn och att varje barn har rätt till ett liv helt fritt från våld.

Vuxnas ansvar

Det är vuxna som har i ansvar att säkerställa barns rätt att utvecklas och skyddas från utsatthet. Det gäller inom samhällets alla funktioner, så även inom ridsportföreningar. En förening har inte samma lagliga skyldighet att åtgärda mobbning och kränkningar som skolan har enligt skollagen, men varje förening och verksamhet för barn bör alltid agera och arbeta för att kränkningar och mobbning ska upphöra, samt fortsätta arbeta för att motverka att liknande situationer uppkommer i framtiden. Barns rättigheter måste alltid respekteras och det är vår skyldighet som vuxna att se till att det är så.

Hur kan vuxna göra för att barn ska trivas i stallet?

Kommer du ihåg filmen om barnkonventionen från del 1? Ta gärna återigen en titt på den här nedkortade versionen där ridskoleeleverna Katia och Agnes delar med sig av sina tankar om hur vuxna kan göra för att barn ska trivas i stallet.

LÄGGA TILL FILMKLIPP.

När ska du göra en orosanmälan till socialtjänsten?

Klicka på ikonen i bilden för att ta del av svaret.

LÄGGA TILL GRAFIK OCH TEXT.

Vad innebär ett åtgärdande arbete?

Lyssna på när Li på Friends berättar om vad vi menar med att arbeta åtgärdande. Föredrar du att läsa eller vill följa med i texten samtidigt som du lyssnar, klicka på rubriken nedan.

LÄGGA TILL LJUDSPÅR.

Läs texten: Vad innebär ett åtgärdande arbete?

Som vuxen ledare har du och de andra ledarna, tillsammans med exempelvis föreningens styrelse, ett ansvar för att stallet är en trygg miljö för alla barn och unga.

Det åtgärdande arbetet kan delas upp i två delar, där den första handlar om hur vi som trygga ledare agerar när vi bevittnar en pågående kränkningssituation bland barn och unga oavsett om den är fysisk, verbal eller psykosocial i sitt uttryck. I de allra flesta fall när barn och unga utsätts, och vuxna bevittnar det, kan situationen omedelbart redas ut där och då.

Den andra delen av det åtgärdande arbetet handlar om rutiner för hur de ansvariga ska utreda och vidta åtgärdande insatser vid kännedom om att ett barn eller ungdom i föreningen blivit utsatt för mobbning eller kränkningar. Dessa rutiner ska vara enkla och kända av alla i verksamheten; Barn och unga, andra aktiva, tränare, ridlärare, ledare, styrelsemedlemmar och vårdnadshavare. I rutinerna ska det tydligt framgå vem eller vilka som ansvarar för att hantera, utreda, dokumentera och följa upp insatser för att få stopp på mobbing eller kränkningar som sker i verksamheten.

Vi agerar alltid på mobbning och kränkningar

Den här meningen står i många idrottsföreningars handlingsplaner eller värdegrundsdokument. Det är en mening som kan kännas väldigt bra att ha med sig i in verksamheten, oavsett vad ens funktion som vuxen i verksamheten är. Denna mening kan ge en känsla av samstämmighet bland föreningens ansvariga och aktiva. Men om vi bryter ner och försöker definiera de olika delarna i meningen, vad innebär den då egentligen? ​

Klicka i bilden för att läsa mer.

LÄGGA TILL BILD MED TEXT.

Vikten av samsyn

Det är med andra ord en mening som behöver konkretiseras. För barn och ungas rätt till trygghet inom sin idrottsutövning behöver vuxna tillsammans reagera och agera när ett barn blir utsatt. Däremot är det säkerligen så att alla inte gör likadant. Genom det här exemplet blir det förhoppningsvis tydligt både hur svårt och viktigt det är att er förening har gemensamma målsättningar med trygghetsarbetet i stort, hur ni agerar i det åtgärdande arbetet och när en kränkning sker. ​

Alla vuxna i föreningen behöver vara delaktiga för att tillsammans kunna stoppa pågående mobbning eller kränkningar. Tränare, ridlärare, vårdnadshavare och andra vuxna ledare i föreningen – alla är lika viktiga och allas erfarenheter behövs i trygghetsarbetet, men på lite olika sätt beroende på vilken roll man har.​

Case

Du står och pratar med en vårdnadshavare i stallet och denne fäller en negativ kommentar om ett annat barn i ridgruppen; ”Såg du Elli på förra veckans hoppträning, det är ju tydligt att hen inte är på samma nivå som de andra som redan är ute och tävlar. Ändå tillåts hen vara kvar i gruppen!”

Vad gör du som ledare?

  1. Ställer en följdfråga, t.ex; ”Handlar det bara om tävling och prestation eller kan det vara okej att rida “bara” för att det är roligt?”
  2. Säger något i stil med; ”Hur tänker du om någon skulle säga så om ditt barn? Ska vi vuxna inte peppa och stötta alla barn och unga i vår förening?”
  3. Säger något i stil med; "Hen kanske var nervös, det var ju första hoppträningen den här terminen. Vi ser att hen försökte och jag tycker vi behöver stötta och lyfta istället för att såga personen”.

Tack för ditt svar! Oavsett hur du väljer att bemöta personen just i den situationen är det viktigt att som ledare alltid ta ställning för ett positivt socialt klimat, där vuxna har ett särskilt ansvar för att inte prata illa om andra.

Reflektera tillsammans med andra ledare

  • Vilka strategier finns för att ifrågasätta ett sådant agerade på ett bra sätt?
  • Är det skillnad på hur du skulle agera beroende på om ditt eller andra barn och unga hör vad som sägs, mot om de inte hör?
  • Behöver man ta en sådan situation vidare på något sätt, till exempelvis genom ett informationsmöte med vårdnadshavare (föräldramöte) eller till övriga ledare?

Hur ska vi arbeta åtgärdande?

För att snabbt och effektivt kunna agera och åtgärda fall av kränkningar och mobbning behövs tydliga rutiner, där alla vet vem som är ansvarig för det åtgärdande arbetet. Precis som vi lyfte i avsnittet om det upptäckande arbetet behöver dessa rutiner och tillvägagångssätt vara kända för alla som är involverade i verksamheten. Det innefattar föreningens styrelse, ledare, stallpersonal, ridlärare och tränare men även barn och unga, andra medlemmar samt vårdnadshavare. Här nedan ger vi tips på rutiner och tillvägagångssätt som kan vara bra att utgå från när ni arbetar med detta i er egen verksamhet.

Checklista för ett systematiskt åtgärdande arbete

Det här hjulet känner du säkert igen från förra delen av kursen, då vi pratade om det systematiska trygghetsarbetet som begrepp. De här fyra stegen kan vi använda som stöd i både stora och små processer, exempelvis när du har fått reda på att en kränkningssituation redan har uppstått. Att följa stegen i hjulet hjälper oss att utreda situationen närmare och därefter agera genom att de vidta åtgärder som är relevanta, alltid med barnens bästa i åtanke.

Agera alltid

När du får kännedom om att någon i föreningen eller verksamheten känner sig utsatt bör du som ledare så fort som möjligt utreda vad som hänt. Under "Arbeta vidare" i sista avsnittet hittar du den här listan med flera utförliga exempel och tips under varje rubrik.

1. Ingrip och rapportera/informera till huvudansvarig

Att agera och ingripa kan göras på olika sätt. Det är dock alltid viktigt att visa att du sett eller känner till det som skett och att det inträffade inte kan tolereras. Hur du ingriper beror på händelsen och sammanhanget. Det du vet om händelsen ska dokumenteras och informeras till huvudansvarig

2. Utred händelsen omedelbart

Här handlar det om att få en klar bild över den enskilda händelse där kränkning förekommit. En utredning innefattar alltid samtal med den som upplever sig kränkt och den/de som har utsatt, men även med andra personer som kan tänkas veta mer om situationen.

3. Kontakta vårdnadshavare

Ha som rutin att kontakta vårdnadshavare till de inblandade deltagarna i ett tidigt skede. Se vårdnadshavare som en resurs i arbetet mot mobbning och kränkningar.

4. Analysera orsakerna

Här handlar det om att analysera orsakerna till att situationen har uppkommit. Det kan göras med hjälp av att kritiskt analysera händelsen utifrån olika perspektiv såsom individ, grupp, organisation.

5. Dokumentera!

Se dokumentation som ett stöd i det systematiska trygghetsarbetet – så även i det åtgärdande arbetet. Genom dokumentation kan ni följa hela processen från att det kom till er kännedom om att en kränkning sker tills att det upphört.

6. Utvärdera

Hur har det gått? Har kränkningarna upphört? Hur mår barnet?

7. Bedöm eventuellt nya insatser

Hur ser föreningens fortsatta systematiska trygghetsarbete ut i det främjande, förebyggande, upptäckande och åtgärdande arbetet? Vad har vi lärt oss och behöver vi eventuellt öka våra kunskaper inom olika områden som rör mänskliga rättigheter, inkluderande miljöer och barn och ungas delaktighet?

Nu har du fått en introduktion till det åtgärdande arbetet. Gå vidare för att ta del av några självskattningsfrågor kopplat till det åtgärdande arbetet.

Nästa steg i det åtgärdande arbetet

Hur ser det ut hos er?

För att öka chansen att upptäcka och stoppa kränkningar och mobbning är det viktigt att ha en åtgärdsgång som är tydlig och känd för alla i föreningen, inklusive barn och unga.

I arbetet med att ta fram tydliga rutiner är samsyn en förutsättning för att lyckas. Det vill säga att ni som är vuxna ledare har en gemensam syn på vad kränkningar är och hur ni arbetar både för att upptäcka och åtgärda dem, men också för att främja ett positivt socialt klimat som skapar trygghet för alla barn och unga i verksamheten.

Börja samtala med andra ledare i föreningen om:

Har ni en samsyn kring vad det systematiska trygghetsarbetet innebär för er verksamhet?

  • Om ja – hur har ni kommit fram till det?
  • Om nej – vad är ert första steg för att börja skapa en gemensam bild?

Sammanfattning

I det här avsnittet har vi gått igenom:

  • Det åtgärdande arbetet utifrån två perspektiv:
    – dels att agera direkt i en situation som man bevittnar (t.ex ingripa vid en pågående kränkning)
    – dels att ha rutiner för att agera när man får kännedom om att ett barn blir utsatt för exempelvis mobbning.
  • Förslag på rutiner för att agera och utreda ett kränkningsfall.
  • Vikten av att ha en samsyn i föreningen kring vad vi menar med att alltid (re)agera vid en kränkningssituation.

Nu är du klar med det här avsnittet! Gå vidare för att ta del av kursens avslutande del med verktygslåda, råd och stöd.

 

Arbeta vidare

Nu har du kommit till den här webbkursens avslutande avsnitt. Här hittar du tips på verktyg och övningar som du kan använda i det praktiska trygghetsarbetet i det sammanhang där du är ledare. Vi har också samlat länkar till sidor som vi tycker är extra bra att ha koll på för mer inspiration eller kunskap kring det du just har fått ta del i av den här kursen.

Övningar och verktyg

Här har vi samlat några övningar och verktyg som du kan ladda ner eller skriva ut och använda i ditt arbete med barn och unga.

Obs! De flesta av dokumenten som ligger här nu är inte färdiga med t.ex layout. De ska sedan snyggas till och läggas upp i pdf-format. Det tillkommer även en ordlista med begrepp och ord kopplat till kursen och trygghetsarbete i stort!

LÄGGA TILL WORD FILER.

Tips för mer kunskap och inspiration

Klicka på respektive rubrik för att komma vidare.

Svensk fotboll – snacka om trashtalk Länk till annan webbplats.

Ett poddavsnitt om verbala kränkningar och svordomar inom fotbollen, som gästas av Maria Persson, sakkunnig inom idrott på Friends.

Ledare som lyssnar Länk till annan webbplats.

En webbaserad utbildning för ledare om barn och ungas psykiska hälsa. I utbildningen får du lära dig mer om psykisk hälsa och hur du kan upptäcka och stötta barn och unga som mår dåligt psykiskt. Du får även tips om hur du kan stärka den psykiska hälsan hos de barn och unga som du leder.

Inkluderande idrott – SISU Länk till annan webbplats.

Webben riktar sig till dig som är förtroendevald, anställd, ledare eller tränare i en förening eller ett förbund. Den syftar till att stötta ert arbete med inkludering genom att ge kunskap, skapa reflektion, samtal och förhoppningsvis handlingskraft, vilja och mod att förändra.

Vi måste prata – fem tips till dig som ledare! Länk till annan webbplats.

”Vi måste prata” är Friends samtalsserie om vikten av att arbeta främjande och förebyggande för att stoppa mobbning bland barn och unga. Här ger vi fem tips på hur du som ledare kan skapa trygghet för barn och unga.

Idrottens himmel och helvete Länk till annan webbplats.

Idrottens Himmel och helvete är UR:s tv-serie som granskar och synliggör problematik som både de som idrottar och de som leder idrott ställs inför. Till serien finns också en samtalsplan med korta videos som är tänkta att användas som pratstartare och diskussionsunderlag.

Schysst stall Länk till annan webbplats.

Schysst stall utbildar och informerar om sexuella trakasserier. Som arbetsgivare får du verktyg för att arbeta förebyggande. Som arbetstagare eller elev får du lära dig vilka krav du kan ställa och veta vart du kan vända dig om du blir utsatt. För lärare finns ett användbart utbildningsmaterial.

Idrotten vill Länk till annan webbplats.

”Idrotten Vill” är namnet på idrottsrörelsens idéprogram – den samlade idrottsrörelsens sätt att beskriva vår vision och vår idé om hur vi vill bedriva vår verksamhet. Det finns även anvisningar om barn- och ungdomsidrott kopplat till idéprogrammet.

Unicef:s handbok för idrottsledare Länk till annan webbplats.

Unicef Sverige har tagit fram en handbok för att stödja idrottsledare i deras arbete med barns rättigheter.

Trygg i ridsporten (Svenska Ridsportförbundet) Länk till annan webbplats.

Samlad information om trygghetsarbete inom ridsporten

Trygg i stallet Länk till annan webbplats.-lådan

I trygghetsådan hittar du tips, fakta och verktyg som handlar om trygghet, trivsel och likabehandling, och om svåra frågor som sexuella trakasserier och övergrepp.

Friends Länk till annan webbplats.

På Friends hemsida hittar du tips, råd och gratismaterial som stöd för dig som vuxen ledare. Du kan även kontakta rådgivning om du har generella frågor om hur din förening kan arbeta vidare med trygghetsfrågor eller om du har en specifik fråga som du behöver stöd och råd i.

Råd och stöd

Det här är webbkursens sista sida, stort tack för ditt deltagande! Vi hoppas att du har fått kunskap och verktyg för att kunna arbeta upptäckande och åtgärdande och bidra till ett positivt klimat i din verksamhet.

På den här sista sidan har vi samlat kontaktuppgifter till organisationer och funktioner som kan hjälpa dig med information, stöd och råd i din roll som ledare eller utövare inom ridsporten.

Hit kan du vända dig för stöd och råd

Polis

Om du blir utsatt för eller bevittnar ett brott är det viktigt att anmäla till polisen. Det kan du göra själv eller mer hjälp av en vuxen.

Vid pågående brott/akut ärende: Ring 112
Om du vill anmäla i efterhand: Ring 114 14 eller besök din lokala polisstation

Bris stödtelefon

Till BRIS kan alla under 18 år ringa och prata med en vuxen om vad som helst, samtalet är gratis och du kan såklart vara anonym. Telefonnumret för barn och unga är 116 111. För dig som är vuxen och behöver information om frågor som rör barn finns BRIS vuxenlinje på telefon 077- 150 50 50. Det finns också en särskild stödlinje för dig som är ledare inom idrotten och behöver stöd i frågor som rör barn, telefon 077- 440 00 42.

Föreningens styrelse

Om något inte går schysst till i din förening, vänd dig till föreningens styrelse. De har det yttersta ansvaret och bör få reda på om det är något som inte är bra.

Ridsportdistrikten

Svenska Ridsportförbundet är indelat i 19 distrikt, du kan vända dig till det distrikt din förening tillhör om du inte vill prata med någon i din egen förenings styrelse.

Medlemsombudsmannen

Behöver du få stöd, råd eller bara prata om något som har hänt i din förening? Kontakta Svenska Ridsportförbundets medlemsombudsman på telefon 0220-456 00 eller mail medlemsombudsman@ridsport.se. Du bestämmer själv om du vill vara anonym eller inte.

Idrottsombudsmannen

Om du tror att någon bryter mot idrottens regler kan du kontakta Riksidrottsförbundets Idrottsombudsman på telefon 08-627 50 10 eller mail idrottsombudsmannen@rf.se. Idrottsombudsmannen har hjälp av experter på t.ex juridik eller barn- och ungdomsidrott.

SISU idrottsutbildarna

Ta hjälp av en konsulent från SISU/Idrottsutbildarna i trygghetsarbetet eller inspireras av bra verktyg och material på sisuidrottsutbildarna.se. Distrikten har anställda sakkunniga i barn- och ungdomsidrott som går bra att höra av sig till om du har frågor specifikt kring detta.

Idrottens visselblåsare

Om du inte vill eller vågar anmäla en händelse till din förening eller Svenska Ridsportförbundet kan du vända dig till Riksidrottsförbundets visselblåsartjänst. Det kan till exempel handla om övergrepp eller trakasserier. För att du ska kunna vara helt anonym hanteras ditt ärende av en extern part - WhistleB, Whistleblowing Centre via whistleb.com

Friends råd och stöd

Friends råd och stöd ger stöd för det systematiska trygghetsarbetet i skolor, förskolor och idrottsföreningar. Vi ger råd, stöd och vägledning till barn och ungdomar såväl som skolpersonal, vårdnadshavare, idrottsledare och andra vuxna runt barn som upplever otrygghet och utsatthet. Kontakta rådgivningen på telefon 08-545 519 90 eller mail radgivning@friends.se

 

 

Publicerad:

Trygga ledare

Trygga Ledare är en treårig satsning som är finansierad av Hugo Stenbecks Stiftelse. I projektet samarbetar Stiftelsen Friends tillsammans med Svenska Ridsportförbundet för att främja det sociala klimatet och öka tryggheten inom ridsporten.

Satsningen ska bidra till att ridsportens unga blir stärkta i sin ledarroll genom riktade insatser, men även stödja vuxna ledare i att öka sin kunskap och kompetens inom trygghetsfrågor. '

Målet är att skapa en långsiktigt hållbar stödstruktur där vuxna ledare fungerar som mentorer för unga ledare och som bidrar till att samsynen kring trygghetsfrågor inom ridsporten stärks.

Stiftelsen Friends

Friends startades 1997 och är en ideell icke vinstdrivande organisation som är politiskt och religiöst obunden. Vi kämpar för en värld där inget barn utsätts för mobbning. En värld där varje barn känner sig älskat och respekterat. Där barn växer upp med självkänsla, inte självhat. Där ingen somnar ledsen, vaknar med ångest eller går hemifrån med en klump i magen. Vi vill att världen ska vara en trygg och positiv plats för barn – helt fri från mobbning och diskriminering.

Friends arbetssätt är att vi genom utbildningar stöttar vuxna i ett förebyggande och främjande arbete. Friends mål är att vuxna har kunskap och handlingskraft att kunna ta ansvar för barn och ungdomars välmående och utveckling.

Du kan läsa mer om Friends här. Länk till annan webbplats.