Inte som alla andra

Häst

Foto: Terése Classon Sundh

Funktionsnedsättningen gör att hon inte kan ha ett vanligt jobb. Men på Örebro Fältrittklubb är Cathrine Csore, 33, en i gänget. Ridskolan betyder allt. I sommar representerar hon Sverige i Special Olympics World Games i dressyr i Tyskland.
– Livet skulle inte funka utan hästar, säger hon.

Första gången jag träffade Cathrine Csore var för drygt tre år sedan då jag började jobba på Örebro Fältrittklubb. En av de första sakerna hon sa till mig var:
– Bara så att du vet så har jag ett handikapp. Det syns inte utanpå, men det gör att det tar en stund innan jag hänger med i svängarna.

Sen var det inte så mycket mer med det. Hon fortsatte med att visa mig var grimskaften fanns, var greparna hängde och vilka hästar som stod i vilken box. Och så påminde hon mig om att alltid ha hjälm när de skulle ledas till och från hagen. Det märktes direkt att hon hade superkoll på alla detaljer.
– Jag har ändå gjort det här i tolv och ett halvt år, säger hon och skrattar.

Cathrine Csore arbetar på Örebro Fältrittklubb genom daglig verksamhet fem dagar i veckan. Hon tar hand om hästar, mockar, packar höpåsar, fodrar och ser till att det alltid finns rena schabrak. Och så kokar hon kaffe till personalen om cafeterian är stängd. Cathrine Csore har en lindrig utvecklingsstörning som gör att det är viktigt med tydliga rutiner. Det gör att arbetet i stallet passar henne.
– Det funkar bra. Jag vill inte ha för många olika saker eller för mycket press. Då blir det för mycket. Om jag inte är förberedd blir det fel i huvudet, säger hon.

– Det är som att jag får en blackout. Det fungerar inte. Då blir jag sur och arg och går ifrån problemet. Då är det ingen idé att försöka prata med mig. Det går inte just då.

När det händer drar hon sig undan till stallets tvättstuga.
– Jag går dit och stänger dörren. Då ska man bara låta mig vara tills det gått över.

Favorithästen heter Tore. ”Han är snäll, trevlig och omtänksam,” säger Cathrine Csore.

Terése Classon Sundh

Vid sidan av arbetet rider Cathrine Csore lektioner på ridskolan. På onsdagarna rider hon privatlektion som finansieras av klubbens parasektion och på torsdagarna rider hon i en vanlig grupp som hon bekostar själv. Fia Krügel är hennes ridlärare och handledare:

– På onsdagarna förbereder jag henne egentligen för grupplektionerna. Vi gör liknande övningar där hon i lugn och ro får känna sig trygg i det vi gör. Det gör det lättare för henne att hänga med när hon rider i grupp, säger hon.

– I början blev Cathrine jättestressad av att rida i grupp. Hon ville inte vara i vägen. Nu vågar hon lita mer på sig själv för hon vet att hon kan och har koll på ridvägar och regler.

Stöttningen från parasektionen och ridläraren har även gett henne flera möjligheter att tävla. 2015 vann hon guld vid Special Olympics World Game i USA och nu har hon åter blivit uttagen att representera Sverige, den här gången i Tyskland.

– Ridningen har gett ringar på vattnet. När hon känner att det går bra och hon blir betydelsefull vågar hon mer, säger Fia Krügel.

Cathrine Csore överst på prispallen under uttagningen i Malmö.

För att bli uttagen till mästerskapen i Tyskland fick Cathrine Csore först tävla i Malmö. I den klassen hon tävlar rider hon dressyr på en lånad häst som hon träffar först på tävlingsplatsen.
– Det är roligt att få åka och tävla och träffa annat folk och testa nya hästar, säger Cathrine Csore.

I Malmö vann hon. Sedan var det några veckors väntan på beskedet om hon gått vidare till Berlin. – De försökte ringa mig på en lektion men då kunde jag inte svara så jag fick veta efteråt. Jag skrek högt i hela sadelkammaren, säger hon med ett stort leende.
– Det är lite nervöst att få komma dit, men det ska bli kul att se lite annat och lite skönt att åka från Örebro. Men jag undrar hur det ska gå på ridskolan när jag är borta. Det kan bli katastrof utan mig, säger hon och skrattar.

Cathrine Csore hjälper gärna eleverna, här Amanda Åkerberg och Elsa Nyström.

Terése Classon Sundh

Cathrine Csore hamnade på Örebro Fältrittklubb genom en praktikplats när hon läste naturbruksinriktning inom gymnasiesärskolan.
– Jag ville aldrig sitta i en skolbänk men där fick man hålla på med olika djur och köra traktor. Det var så det började. Sedan dess har hon blivit kvar.

– Om hon inte hade haft ridskolan att gå till varje dag tror jag att hon skulle stänga in sig. Jag tror inte att hon skulle fungera. Ridskolan är som hennes andra hem. Den är hennes trygghet och oerhört viktig för henne, säger handledaren Fia Krügel.

”Det är många som ser upp till henne och frågar henne om hjälp i stallet. Hon blir lika viktig som övrig personal.”

– Här blir hon både sedd och kan göra sig osynlig, beroende på vad hon behöver. Här blir hon någon. Det är många som ser upp till henne och frågar henne om hjälp i stallet. Hon blir lika viktig som övrig personal. En av Cathrines Csores arbetsuppgifter är att vara med på ridskolans paralektioner.

– Hon är så fantastisk med de handikappade barnen. Jag tror att det beror på hennes eget handikapp. Hon läser av dem så väl och har som ett sjätte sinne. Hon är som min tolk med dem. Det är otroligt, säger Fia Krügel.

Att hon vuxit så väl in i rollen innebär också en utmaning.
– En har varit att ge den övriga personalen förståelse om hur hon fungerar. Det är lätt att glömma att hon inte är exakt som vi andra och att vi inte kan ställa samma krav på henne. Det är lätt att ta för givet att hon ska funka och klara allt men så är det inte, säger Fia Krügel och ger ett exempel:

– Om du frågar Cathrine om hon kan öppna fönstret och hon svarar ”ja” är det lätt att tänka att hon kommer att öppna fönstret men det kanske hon inte alls gör, eftersom du egentligen bara frågade om hon kan öppna. Du bad henne egentligen aldrig att göra det.

"Vad skulle man göra utan hästar? Livet skulle inte funka då,” säger Cathrine Csore.

Foto: Terése Classon Sundh

Arbetet på ridskolan har gett Cathrine Csore strategier att leva med sitt handikapp även i vardagen.
– Det har hänt fantastiskt mycket med henne. Hon har utvecklats enormt som person, hennes självförtroende har blivit så otroligt mycket bättre. Hon har blivit mycket modigare och vågar mer och tar sig an saker som kan vara utmaningar. Numera kan hon exempelvis själv ringa och boka tid för vaccin och ta bussen dit för att vaccinera sig. Det skulle hon aldrig ha gjort i början. Hela hon har vuxit, säger Fia Krügel.

”Det roligaste är att träffa allt folk, alla barn, att bara få låna dem en stund och hjälpa dem. Det gör mig glad.”

När Cathrine Csore började på Örebro Fältrittklubb var hon oftast väldigt tyst och pratade inte med så många. Nu är en av hennes absoluta favorituppgifter att möta alla ridande elever och de vänder sig ofta till henne när de behöver hjälp med att exempelvis sadla och tränsa.
– Det roligaste är att träffa allt folk, alla barn, att bara få låna dem en stund och hjälpa dem. Det gör mig glad.

Vad skulle du göra om du inte jobbade på ridskolan?
– Jag vet faktiskt inte. Kanske skulle jag ha jobbat i affär, säger hon.

Sedan blir hon tyst en stund innan hon tillägger.
– Eller så skulle jag ha suttit hemma och rullat tummarna.

Publicerad:

Cathrin Csore

Bor: Örebro

Ålder: 33

Aktuell: Ska i sommar representera Sverige i Special Olympics World Game i Tyskland i dressyr.

Special Olympics World Games 

Ett av världens största Idrottsevenemang för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Evenemanget arrangeras vartannat år och växlar mellan sommar- och vinteridrotter. Den 17 – 25 juni 2023 hålls Special Olympics World Games i Berlin i Tyskland

  • Cirka 7 000 idrottare
  • Omkring 170 nationer väntas
  • 24 olika idrotter

    Källa: specialolympics.se

Daglig verksamhet

Daglig verksamhet är sysselsättning för personer med funktionsnedsättning mellan 18 och 65 år som inte går någon utbildning eller har annat arbete och regleras enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

  • Det är kommunen som bedömer varje enskild ansökan och avgör vem som får insatsen.

    Källa: Socialstyrelsen och Örebro Kommun

Relaterade artiklar