Hästens bete
Foto: Svenska Ridsportförbundet
Hästens bete bidrar till den biologiska mångfalden och om Sverige ska nå miljömålet om ett rikt odlingslandskap behöver betandet öka på obrukbara betesmarker.
Pollinering
Ängs- och betesmarker är beroende av betesdjur och därmed även av människor. Om inte ängs- och betesmarkerna sköts minskar artrikedomen av växter och djur.
Betesförmedling
Att sammanföra djurägare och markägare genom betesförmedling hindrar marker från att växa igen och bidrar till att bevara öppna landskap och främjar biologisk mångfald. Naturbetesmarker är artrika miljöer men måste betas för att behålla sin artrikedom, och där kan hästar hjälpa till att gynna den biologiska mångfalden. Även en kortare tids bete kan göra stor skillnad.
Söker du betesmark eller har du betesmark men saknar djur?
Länsstyrelsens betesförmedling hjälper till med kontakten. Sök Länsstyrelse
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Gotlandsruss som naturvårdare
Många hotade arter finns i miljöer som kräver ett öppet, betat landskap. En studie på året-runt-betande Gotlandsruss har visat att denna typ av hästhållning främjar biologiska mångfald och förhindrar igenväxning av öppen mark. Resultaten visar bland annat att artrikedomen av växter var högre där russen betade samt att humlor och fjärilar föredrog de hästbetade ytorna samtidigt som de bidrog till ett mer öppet landskap.
Publicerad: