Gräs, grupp och galopp - för hästens bästa

För länge sedan levde alla hästar vilda. De behövde söka efter föda och se upp för rovdjur. Flocken var väldigt viktig för att överleva. Hästarna hjälptes åt att hålla vakt och turades om att sova. De kunde också leka, umgås och klia varandra.

Även om hästar idag tas om hand av människor har de samma instinkter och behov som vilda hästar. De är väldigt snabba att fly om de upptäcker en fara. De behöver äta ofta och röra sig mycket. Och de vill gärna vara bland andra hästar. Det är vårt ansvar att se till att hästen får det den behöver.

Hästens behov kan delas in i fem områden (domäner). De fem domänerna kan användas som ett sätt att mäta hur hästen mår.

Foder
Hästen är en gräsätare. Det mesta av hästens dagliga foder ska därför vara gräs, hö eller ensilage. Det kallas också grovfoder. Det är viktigt att grovfodret är rent och friskt. Det får inte innehålla damm, bakterier eller mögel. Olika grovfoder innehåller olika mycket näring och hästar har olika behov. Därför måste vi välja rätt foder till rätt häst. Hästen är gjord för att tugga mycket och länge och bör aldrig vara utan grovfoder i mer än fyra timmar. För lite grovfoder kan göra hästen stressad. Förutom grovfoder behöver hästen äta salt och mineraler.

Hästen behöver dricka mycket och måste alltid ha tillgång till rent vatten. Normalt sett dricker en häst ungefär 20-40 liter vatten om dagen. Om det är varmt eller om den ansträngt sig kan den dricka upp till det dubbla. Hästens vatten ska hålla samma kvalitet och vara lika rent som människans.

2. Fysisk miljö
Vissa hästar bor i stall och hage, andra i lösdrift. Oavsett hur hästen bor måste vi se till att den har det tryggt och säkert. Stall, hagar och lösdrifter ska vara byggda på ett sätt så att hästen trivs och inte skadar sig i onödan. Hästen har känsliga luftrör och behöver alltid ha frisk luft, även i stallet. Därför får vi inte stänga till för mycket, även om vi fryser. Hästar klarar kyla mycket bättre än människor.

Hästen behöver kunna utföra sina naturliga beteenden där den bor. Till exempel umgås med andra hästar, helst i flock, och leka, klia varandra och vila ihop. Den behöver också kunna röra sig fritt i skritt, trav och galopp, gärna en stor del av dygnet.

3. Fysisk hälsa
Det är vårt ansvar att hålla hästen så frisk som möjligt. Den behöver till exempel regelbunden hovvård och tandvård. Hovslagaren tar hand om hästens hovar och veterinären hjälper till om den blir sjuk eller skadad.

Det finns mycket vi kan göra för att våra hästar inte ska bli sjuka. Till exempel ge dem rätt foder, låta dem röra sig fritt och träna eller motionera dem lagom mycket. Vi måste också se till att de har bra utrustning som passar.

Genom att visitera (kontrollera) hästen varje dag kan vi upptäcka om något verkar vara på tok. Till exempel om hästen verkar tröttare än vanligt, om den inte ätit upp sin mat eller om den har någon skada. Då kan vi behöva rina veterinären.

4. Beteende
Om vi tittar på hur hästen beter sig kan vi se tecken på vad den tycker och hur den mår. Det finns onormala beteenden som till exempel krubbitning och vävning. Om hästen börjar med något sådant är det ett tecken på att den är stressad. Det kan vara för att den får för lite grovfoder, att den står för mycket i box eller att den saknar kompisar. En häst som saknar något eller mår dåligt kan också bli slö och apatisk. Hästen kan med sina ansiktsuttryck och sitt kroppsspråk visa om den är obekväm eller om något gör ont.

Eftersom hästen är ett flyktdjur kan den reagera väldigt snabbt och vill springa ifrån allt som den tror är farligt. Den har snabbare reflexer än oss människor och kan bli skrämd när vi inte förväntar oss. Därför måste vi träna den mycket i olika miljöer. En ovan ryttare bör lära sig rida och hantera trygga och välutbildade hästar som inte reagerar så mycket på sin omgivning.

5. Mental hälsa
Det kan vara svårt att veta hur hästen mår mentalt men vi kan lära känna våra hästar och hålla utkik efter signaler. Grunden är att hästen får utlopp för sina naturliga behov, liksom att den får vara frisk i kroppen och trivas där den bor. Vi måste ta hand om våra hästar på ett sätt så de känner sig trygga och mår bra i vårt sällskap. Vi ska vara lugna och positiva. Hästar känner av om vi är rädda, stressade eller arga och kan då själva bli rädda, irriterade eller osäkra. De som tränar hästar måste veta hur hästar lär sig och all träning måste vara hästvänlig.

Det finns alltid mer att lära, hur erfaren man än är. Vi måste utbilda oss själva och be om hjälp eller fråga om råd när det behövs. Men vi måste tänka på att rådfråga rätt personer med passande kunskap och utbildning, till exempel veterinärer, hovslagare och ridlärare.

Här kan du läsa mer om hästvälfärd Länk till annan webbplats.