Frågor och svar om barns tävlande

Det är av framförallt fyra skäl:

1) Vi vill att ridsporten ska vara en miljö där barn får växa, lära och utvecklas tillsammans med hästen, utan krav på prestation. Samtidigt ser vi en växande trend av tidig elitsatsning. I de trygghetskartläggningar vi genomför får vi också tydliga indikationer på att barn mår dåligt av prestationshetsen inom ridsporten. Det här är en utveckling vi behöver hantera.

2) Inom ridsporten, där tillgång till resurser som hästar, tränare och tävlingar redan skapar ojämlikhet, riskerar elitsatsningar att ytterligare sortera bort barn. Nationella mästerskap och landslagsuttagningar skapar en prestationskultur där resultat sätts före glädje och långsiktig utveckling. För ett barn kan detta leda till stress, press och att man tappar lusten till sporten.

3) Ridsport handlar om samspelet mellan två individer: ryttare och häst. När elitsatsning sker tidigt ökar risken att även hästarna pressas hårdare än vad de mår bra av. Unga ryttare kan känna ett stort ansvar att prestera, ibland utan att ha den erfarenhet eller mognad som krävs för att fatta hållbara beslut kring träning, vila och hästvälfärd.

4) Forskning visar att barn som provar olika idrotter och utvecklas i sin egen takt i större utsträckning fortsätter idrotta upp i vuxen ålder. För ridsporten borde detta vara en självklarhet. I vår sport kan man vara aktiv hela livet och många tävlar och peakar långt upp i åren. I ridsporten behöver ingen känna stress över att hinna elitsatsa. Grunden för ridsportens yngsta ska vara lekfullhet, allsidig träning och en trygg relation till hästen – inte tidiga medaljer. Ridsporten ska vara en inkluderande idrott där gemenskap, ansvar och kärleken till hästen står i centrum. Därför säger vi nej till tidig elitsatsning.

Alla idrottsförbund som är anslutna till Riksidrottsförbundet måste följa Riksidrottsförbundets stadgar. I stadgarna framgår att ”Det får förekomma elitinriktad idrott inom ungdomsidrotten (idrott från 13 år). Det innebär samtidigt att det inte ska finnas någon elitinriktad verksamhet för barn upp till 13 år.” Som komplement till stadgarna finns flera olika riktlinjer. Riksidrottsförbundets riktlinjer för barn- och ungdomsidrott är en vägledning vid tillämpning av 1 kap 1 § RF:s stadgar. Riktlinjerna har tagits fram i samråd med barnrättsorganisationer (UNICEF Sverige, Rädda Barnen, Friends och Bris) och utgår från forskning om goda idrottsliga utvecklingsmiljöer.

Läs RF:s uttalanden i en artikel hos Hippson - låst artikel Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Det är RF som i sina stadgar skriver att idrotten ska följa FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). RF menar att deras riktlinjer därmed ska läsas som RF:s sätt att beakta barnkonventionen i den praktiska idrottstillämpningen.

Barnkonventionen är sedan 1 januari 2020 svensk lag och den slår bland annat fast att alla beslut som rör barn ska utgå från barnets bästa.
Att undvika för tidig press och utslagning är ett sätt att leva upp till det. Svenska Ridsportförbundet tar ansvar för att ridsporten ska vara en trygg plats där barn får må bra, växa som individer och utvecklas i sin takt.

Ett SM är per definition ett nationellt mästerskap. Endast tävlingar som följer RF:s stadgar och som godkänts av relevant SF får kallas "Svenska Mästerskap". RF uppmanar särskilt specialidrottsförbunden att ta fram riktlinjer som omfattar en 13-årsgräns för deltagande i nationella mästerskap, nationella tävlingar som kräver kvalificering, uttagning till landslag (eller motsvarande) och för internationellt tävlande.

RF uppmanar också specialidrottsförbunden att utforma verksamheten på ett sätt där resandet för barn upp till 13 år minimeras och med fördel bedrivs i närområdet.

Beslutet om Riksidrottsförbundets anvisningar för barn- och ungdomsidrott fattades redan 2014, men sedan anvisningarna omvandlades till riktlinjer 2022 har Riksidrottsförbundet aktivt uppmuntrat specialförbunden att se över sina riktlinjer, utbildningar och utvecklingsmodeller. Det har Svenska Ridsportförbundet nu gjort – för barnens bästa – och beslutat att följa riktlinjerna när det gäller nationella mästerskap, internationella starter och rikstäckande serier.

Frågan om barn och ungdomars tävlande inom ridsporten har utretts, prövats och förankrats stegvis inom Svenska Ridsportförbundet i över ett decennium, i nära dialog med Riksidrottsförbundet och med bred representation från sportens olika delar.

HÄR hittar du en översikt med tidslinje över det långsiktiga arbetet med barn och ungas tävlande.

Svenska Ridsportförbundets förbundsstyrelse har tagit inriktningsbeslutet. Förbundsstyrelsen är förbundets högsta beslutande organ mellan förbundsstämmorna. Den består av förtroendevalda, som väljs av Svenska Ridsportförbundets förbundsstämma.

Frågan om barn och ungdomars tävlande inom ridsporten har utretts, prövats och förankrats stegvis inom Svenska Ridsportförbundet i över ett decennium, i nära dialog med Riksidrottsförbundet och med bred representation från sportens olika delar.

HÄR hittar du en översikt med tidslinje över det långsiktiga arbetet med barn och ungas tävlande.

Underlaget till beslutet som nu har tagits har beretts av Svenska Ridsportförbundets tävlingssektion, som även beskrivit olika eventuella konsekvenser för alla de nio grenarna. Tävlingssektionens underlag och rekommendationer har sedan gått till förbundsstyrelsen för beslut, som togs på FS-mötet 22 oktober 2025.

Kommunikation förbereddes och frågor-och-svar-dokument för intern kommunikation togs fram. Grenkommittéernas ordföranden fick information om beslutet och möjlighet att ställa frågor eller komma med synpunkter vid ett digitalt möte 24 november. Landslagsledningarna informerades på samma sätt 1 december. Beslutet publicerades i Svenska Ridsportförbundets kanaler 8 december.

Se ovan. Grenkommittéernas ordföranden informerades två veckor innan beslutet publicerades, men har inte varit med och tagit beslutet.
Grenkommittéerna kommer att spela en central roll när de berörda tävlingsformerna och möjliga nya lösningar ses över. Inriktningsbeslutet ska vara fullt genomfört till 2029, med möjlighet att påbörja med en mjuk övergång från 2027 eller 2028.

Frågan om barn och ungdomars tävlande inom ridsporten har utretts, prövats och förankrats stegvis inom Svenska Ridsportförbundet i över ett decennium, i nära dialog med Riksidrottsförbundet och med bred representation från sportens olika delar.

HÄR hittar du en översikt med tidslinje över det långsiktiga arbetet med barn och ungas tävlande.

Förbundets verksamhet organiseras av förbundsstyrelsen. Vartannat år hålls förbundsstämma. Då väljer medlemmarna förbundsstyrelse och sektionsledamöter. Sektionerna lyder under styrelsen. De har mandat att fatta beslut inom sin specifika verksamhet och inom den budget de fått tilldelad av styrelsen. De bidrar också med råd och underlag till förbundsstyrelsen och andra sektioner.

Sektionerna kan föreslå kommittéer (såsom grenkommittéer) och projektgrupper inom sitt verksamhetsområde. De ska godkännas av förbundsstyrelsen. Sektionerna utser och fastställer ordförande och ledamöter i sina kommittéer. Kommittéernas ledamöter väljs alltså inte på stämman, utan utses av och ansvarar enbart inför den sektion kommittén tillhör. Sektionsordföranden representerar både sektionen och dess kommittéer i beslut som rör respektive verksamhet (tävling, ridskola/utbildning samt ungdom).

I och med att aktuellt beslut beretts i tävlingssektionen och beslutats av förbundsstyrelsen är beslutet i allra högsta grad demokratiskt förankrat och fattat av de representanter som Svenska Ridsportförbundets medlemmar röstat fram på stämman.

Under tiden fram till beslutet börjar gälla kommer ett stort arbete ske med att anpassa Tävlingsreglementet (TR) samt se över lösningar och eventuellt nya tävlingsformer för barn under 13 år. Avstamp för det arbetet sker redan på Svenska Ridsportförbundets tävlingskonvent i januari 2026, där distrikten och grenkommittéerna deltar.

Grenkommittéerna, som är specialister på sina grenar, kommer att hjälpa till att föreslå de grenspecifika tävlingsreglerna som införs i TR 2027 och TR 2029, liksom bestämmelser för nationella mästerskap och serier. Förändringar av rikstäckande seriers regler görs i kommande dialog och samverkan med serieanordnare. Alla regler går sedan vidare till Tävlingssektionen för beslut, på samma sätt som det går till nu. Nuvarande arbetssätt kommer inte att förändras.

Nej. Ryttare upp till och med 12 år kommer att kunna fortsätta tävla, men utan elitinslag som internationella tävlingar, nationella mästerskap och finaler i rikstäckande serier. Beslutet handlar inte om att förbjuda tävling – tvärtom. Det finns fortfarande massor av tävlingar på olika nivåer som barn upp till och med 12 år kan tävla på. Exempelvis blir det ingen ny begränsning i vilka svårighetsgrader man får delta i jämfört med nu.

Det är inte Svenska Ridsportförbundet som ensamt sätter den gränsen.
Riksidrottsförbundet har fastställt att elitinriktad idrott får förekomma först från 13 års ålder. Det är samma riktlinje som gäller för alla idrotter inom Riksidrottsförbundet.
Ridsporten anpassar sig nu till samma regelverk som redan gäller i de flesta andra förbund.

Läs Riksidrottsförbundets riktlinjer för barn- och ungdomsidrott Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Införandet sker stegvis mellan 2027 och 2029, med full implementering 1 januari 2029. Det görs för att övergången ska bli rättvis för ryttare, föreningar och arrangörer, och för att ingen som redan tävlar på dessa nivåer ska behöva sluta tillfälligt eller backa i sin utveckling.

Ingen som tävlar på de aktuella nivåerna idag kommer att tas bort från tävling på elitnivå. Införandet sker stegvis så att aktiva på elitnivå får tävla färdigt inom sin ålderskategori innan de påverkas av den nya gränsen.

Ryttare som är 13 år får fortsätta tävla mästerskap i kategori B. Vi har även identifierat frågan i ett större perspektiv och den kommer att behandlas under den här tidsperioden och i TR-processer fram tills att beslutet börjar att gälla mellan åren 2027-2029.

Självklart kan barn fortfarande drömma om och vilja satsa mot toppen. Genom att barn får utvecklas utan tidig prestationspress ökar chanserna att fler stannar längre inom sporten och når sin fulla potential som unga vuxna. Forskning visar att elitidrott bygger på långsiktig utveckling, inte tidig specialisering. Vi vill att fler barn ska må bra och ha roligt på vägen mot sina mål.

Vi vet att ridsporten skiljer sig från många andra idrotter, framför allt genom att hästen är en central del och att åldersgrupper blandas. Men barns behov av trygghet och balans i prestationsmiljöer är samma oavsett idrott. Vår sport innebär ett livslångt lärande och det finns ingen anledning att stressa fram tävlande på nationell mästerskapsnivå när man är 10, 11, 12 år, speciellt inte när vi håller på med en sport som involverar hästar.

I dagsläget skickas i stort sett inga barn under 13 år på internationella mästerskap och tävlingar. Svenska Ridsportförbundet är övertygade om att hållbar utveckling på sikt ger starkare ryttare, inte svagare. Forskning inom idrott visar att en tidig elitsatsning inte leder till fler toppidrottare, utan tvärtom ökar risken för att barn slutar i förtid på grund av press eller tappad motivation.

Vår målsättning är att fler svenska barn ska stanna längre inom ridsporten, utvecklas tryggt och så småningom nå sin fulla potential. En trygg och långsiktig väg mot elit ger bättre förutsättningar att nå hela vägen och Sverige ligger i linje med den internationella idrottsrörelsens utveckling. Många länder har redan börjat se över åldersgränser och barns tävlingsmiljöer, i takt med ökad kunskap om barns hälsa och utveckling.

Vi har redan sedan tidigare identifierat lagvoltigens speciella situation och beslutat att söka dispens genom ett så kallat motiverat undantag hos RF för lag på junior- och seniornivå där yngre deltagare fyller en särskild funktion i vissa moment.