Text: Sofia Johansson Foto: Mattias Burling 

Det är en kall, regnig och blåsig lördag i slutet av oktober. I stället för hästlukt slår doften av rök från en rökmaskin emot en i den nedsläckta stallgången. Det är mörkt. Väldigt mörkt. Den ganska obehagliga musiken från högtalaren får pulsen att öka. Plötsligt öppnas ett skåp och en liten zombie ramlar ut och närmar sig. Skrik hörs från någon framför som precis blivit skrämd av en annan zombie som hoppat upp ur en kista. Det bankar och slår, skramlar och låter. Och det skriks. Och skrattas. Och skriks. Och skrattas.

Det är helt tomt på hästar i stallet. Den här dagen har de fått ledigt och tar det i stället lugnt i hagen eller lösdriften. Deras boxar är i stället täckta av spindelväv, dödskallar, skelett och fejkblod. Ridhuset ser ut tt höra hemma i en skräckfilm. Personal, elever och ideella är förvandlade till spöken, zombier, liemän och nunnor och en massa andra mer eller mindre otäcka figurer. Var man än går gäller det att vara beredd på att någon, eller något, hoppar fram och skräms. Spökvandringen tar cirka en halvtimme att gå, genom stall, ridhus och på en slingrig stig i en mörk skog. I år anordnas tre olika rundor.
– Först på eftermiddagen kommer de jättesnälla spökena, under vandring två är spökena lite läskigare och sedan när det är mörkt kommer de riktigt läskiga. Den skulle jag själv aldrig våga gå, säger Magdalena Rubensson Zäll, ridskolechef.

Tibro Ryttarförening har ordnat spökvandring i cirka 15 år. De första åren var den för ridskoleryttarna men de senaste åren har arrangemang-et växt och antalet besökare bara ökar och ökar. Vandringen har nu blivit en av de mest uppskattade aktiviteterna i hela Tibro och lockar även barn och ungdomar från andra delar av Skaraborg.
– Det är så kul. Det här engagerar människor som aldrig är här annars, som inte har någon hästanknytning och som nog inte skulle hittat hit annars. De tycker att det är så roligt, säger Magdalena Rubensson Zäll. Men det hade inte gått utan ideella krafter.
– Det är några fantastiska människor. De gör ett otroligt arbete och lägger verkligen ner så mycket tid på detta.

Niklas Dahlgren är uppvuxen 50 meter från rid-skolan men satte aldrig en fot där under uppväxten.
– Hästar intresserar mig inte alls, säger han.
Men efter att han själv gick vandringen tillsammans med sin sambo för några år sedan fick han frågan om han kunde hjälpa till.
–Jag tackade ja direkt. Nu brinner jag för det här eventet och gläds åt att människor kommer hit och ser vad vi gör. Det gör mig lycklig, säger han.
Planeringen inför årets vandring påbörjade han direkt efter att förra årets var genomförd. De senaste månaderna har han lagt ner nästan all sin lediga tid på detta.
– Jag har knappt varit hemma sedan augusti. Den sista veckan har jag gått här med pannlampa och skruvat fram till 22-tiden varje kväll, säger han och fortsätter:
– Det ger mig glädje. Det händer ingenting i Tibro, men det här är ett levande event där vi fått med kommunen och sponsorer. Det gör mig jättelycklig och gör jättemycket för klubben som ju får in mycket pengar på det. Jag bjuder gärna på det. Jag bjuder gärna på min tid. Jag kräver ingenting tillbaka. Det är så skoj.

I en tid när många föreningar brottas med tuff ekonomi har Spökvandringen blivit en av ridskolans stora inkomstkällor – och en räddning. 2019 räckte pengarna till en ny ridskolehäst. 2022 gick de till att rädda föreningen efter pandemiåren. I år är dock vädret det sämsta tänkbara. Det blåser rejält och regnar exakt hela dagen och kvällen och termometern visar bara några grader över noll. Trots det är bilkön kilometerlång och det blir ännu ett nytt rekord: 3 364 besökare.
– Det är helt fantastiskt. Jag är så glad och stolt, säger Magdalena Rubensson Zäll.

Vad pengarna ska användas till i år har varit klart sedan länge: en ny lösdrift. – Att hästarna mår bra och trivs med sina jobb är ju A och O när man har ridskola. Hästarna måste trivas med sina jobb och hur de bor, annars fungerar det inte. Det är jätteviktigt för oss. Dessutom vill man ju hela tiden bli bättre och det är ju därför som vi ska bygga en ny lösdrift. Målet är nu att vi ska ha superfina lösdrifter, säger hon.

Spökvandringen har också satt ridskolan på kartan på andra sätt.
– Tack vare spökvandringen så vet nu många var vi är. Jag vill ju tro att ridskolan betyder väldigt mycket för hela Tibro. Vi har en väldigt god relation med kommunen och spökvandringen är ju ett av de största evenemangen på orten, säger Magdalena Rubensson Zäll.
I år är kommunen exempelvis med som sponsor och har bland annat sina fritidsledare på plats under kvällen. 

Men det är inte bara inom kommunen som Tibro Ryttarförening satts på kartan. I slutet av november fick de ta emot priset som Årets ridskola på Ryt-targalan i Stockholm.
– Vi är helt överväldigade och jag började nästan gråta. Det här är så stort att vi knappt fattar det själva. Jag trodde inte att det var sant utan att de måste ha tagit fel. Vi är ju så små och har en gammal anläggning ute på vischan, säger Magdalena Rubensson Zäll.
– Men nu när det landat vågar jag nog tro på det och vi har ju faktiskt andra saker som är bra

Men vad är det då som gör Tibro Ryttarförening så bra? Martina Johansson har ridit på ridskolan i fyra år och hennes svar är spontant och självklart:
– Det bästa är gemenskapen, den är verkligen jättebra. Vi hjälps åt så mycket här, med allt, och man känner sig trygg och får hjälp av alla, säger hon.
Och hon är inte ensam om att tycka det. Nästan alla som ”Häst&Ryttare” träffar svarar samma sak, både barn och vuxna: Det är sammanhållningen och gemenskapen som gör ridskolan till den bästa.

Men så har det inte alltid varit. Fram till 2021 var ridskolan och tävlingsryttarna uppdelade i två olika föreningar.
– Men så ville vi inte ha det så vi var många som jobbade hårt för att ändra på det. Tibro är ju inte så stort och nu har vi i stället en fantastisk förening. Det är väldigt många bra personer här och vi jobbar väldigt bra tillsammans. Att vara snälla mot varandra står överst på vår värdegrund som vi arbetat fram tillsammans, både vuxna och barn, säger Magdalena Rubensson Zäll och fortsätter:
– Det är lätt att jobba med många bra människor och här finns det många sådana. Och många bra människor ger ännu fler bra människor.

Sammanhållningen syns även i hagar och på lösdriften för på Tibro Ryttarförening går privat-hästar och ridskolehästar tillsammans.
– Det fungerar så bra att det nu är så många som vill ha sina hästar på lösdrift att vi behöver bygga en till. Därför kommer intäkterna från spökvandringen extra väl till pass i år.
– Vi upplever att hästarna blir väldigt lugna och harmoniska när de går på lösdrift. Vi pratar väldigt mycket om hästvälfärd och det känns som att häs-tarna mår bra när de går på lösdrift. I början kändes det lite ovant att släppa ut hästarna på kvällen när de jobbat klart på ridskolan, men de vill verkligen gå ut. Det är jättehärligt.