Centralt påverkansarbete

En viktig del i vårt påverkansarbete är att visa på ridsportens storlek. Många vet till exempel inte att ridsporten är Sveriges näst största ungdomsidrott, att stallet många gånger är kommunens största fritidsgård, eller att ridskolan också får många vuxna att hitta tillbaka till föreningsidrotten. Många vet inte heller hur viktig roll ridskolan spelar för många personer med intellektuell eller fysisk funktionsnedsättning, antingen för rehabilitering eller som parasport.

Ett urval av de frågor vi driver är listade nedan.

Vi vill att kommunerna

• Tar större ansvar för driften av den lokala ridanläggningen. Om kommunen har personal som spolar isbanan eller sköter gräset på fotbollsplan, måste det vara lika självklart att sköta ridbanan. Tyvärr är det sällan självklart idag, vilket är ett stort jämställdhetsproblem.

• Planerar busslinjer, cykelbanor och annan infrastruktur så att barn kan ta sig till sin träning. Ofta ligger stallet strax utanför tätorten, vilket gör det viktigt att planera så att barn enkelt och säkert kan ta sig till träningen efter skoldagen.

• Tar vara på stallet som kommunens största fritidsgård. Med en kommunalt anställd fritidsledare kan ridklubben och kommunen tillsammans skapa en meningsfull fritid för många barn och unga.
  

Vi vill att riksdag och regering

• Inrättar en statlig anläggningsfond
  En sådan fond skulle stötta arbetet med att rusta upp och bygga nya anläggningar i hela landet. För ridsporten är det också viktigt att en sådan inte bara främjar nya projekt, utan även kan möjliggöra renoveringar, moderniseringar och drift av anläggningar. Självklart måste medlen fördelas jämställt.

• Tar fram statistik över offentliga bidrag till idrotten
  Enligt siffror från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) finns stora skillnader i vilket ansvar kommuner tar för driften av olika idrotters anläggningar. Exempelvis tar endast cirka 10 % av kommunerna ansvar för driften av ridanläggningar, medan motsvarande siffra för ishallar och isbanor är cirka 85 % och för friidrotten cirka 75 %.
  
  Vi tror inte detta handlar om en ovilja - tvärtom svarar 100 % av de tillfrågade i Novus kommunundersökning 2024 att ridsporten har stor betydelse för att skapa meningsfulla fritidsaktiviteter för barn och ungdomar. Vi ser att det i stället handlar om okunskap om ridsportens behov, kostnader och popularitet.
  
  Därför behövs nationell statistik över hur kommunernas stöd till idrotten fördelas, där allt från driftsstöd till löpande verksamhet, kommunal personal, renoveringar och nya tävlingsarenor ingår. Statistiken behöver även redovisa vad olika idrotter har för behov. Sådan statistik skulle vara ett viktigt underlag för kommuner när de ska se över det lokala föreningslivets behov.

• Höjer de generella statsbidragen till idrotten
  Det generella stödet till idrotten måste höjas och räknas upp för inflationen. Ridsporten har de senaste åren fått drastiskt högre omkostnader, i form av exempelvis dyrare foder, hästar och veterinärbesök. Utan mer pengar riskerar ridklubbar gå i konkurs eller tvingas höja deltagaravgifterna, en utveckling ingen vill se. Vi vill göra ridsporten tillgänglig för många fler.

• Stöd till elitidrott
  Anpassa trygghetssystemen så även elitidrottare omfattas och införa satsningar så att fler får möjlighet att göra den ofta ekonomiskt svåra satsningen att gå från talang till elit.