Ridsporten i Västmanland
En tillgång i samhället

Ute är det en sådan där gnistrande vacker vinterdag, detta trots att det precis slagit om till sommartid. Snön ligger vit runt och på stallarna vid Ridskolan Strömsholm och i Knytpunkten har politiker från Västmanlands kommuner samlats för en dag i ridsportens tecken.

Det är Västmanlands Ridsportförbunds styrelse som tagit initiativ till dagen för att berätta för våra folkvalda om den kraft och tillgång ridsporten är i samhället. Dagen inleds med att Gunnar Larsson, ordförande i distriktet, hälsar samtliga deltagare välkomna tillsammans med Hallstahammars kommuns kommunalråd och tillika kommunstyrelsens ordförande Catarina Pettersson.

Catrina ler stort när hon beskriver hur stolt och glad hon är över att leva och verka i en ort med ett landskap och kultur så präglad av häst.

• Det här är ju ridsportens mecka! ler hon.

Programmet fortsätter sedan med att Kristin Pleick, distriktsidrottschef på RF-SISU Västmanland, berättar om uppdraget att erbjuda och anordna folkbildning. Genom bilder, video samt statistik belyser hon för publiken hur stark ridsporten är när det gäller det avsuttna lärandet. Grafen på en av bilderna visar tydligt hur ridsportföreningarna i Västmanland har legat i topp sedan mer än tio år tillbaka. Kristin nämner att hon ser att det naturliga lärandet med hästen och ridlära i centrum såklart spelar in:

• Sen i det har vi ju vikten av säkerhetstänk, stallhäng och stallvärdskap men även ideellt engagemang, ledarvård, föreningskunskap såsom värdegrundsfrågor och andra delar som är viktiga att arbeta med i en förening. Här är folkbildningen en otrolig resurs och med det också ridsporten i vårt län en förebild på många sätt.

Nästa talare är Anna Reilly som är ridskolerådgivare på Svenska Ridsportförbundet. Anna ger oss både siffror och berättelser kopplat till urstarka hästkrafter. Hon talar om djurens läkande förmåga, att alla står lika inför hästen och med det betydelsen av hästar och ridsport som en viktig resurs i samhället att använda och räkna med. Hon varvar nämnda kvalitativa berättelser med kvantitativa mått såsom statistikjämförelse mellan idrotter gällande drift och ägandeskap, olikheter på ridanläggningar och hur ridskolor drivs. Anna betonar vikten av att ha en öppen dialog och finna lösningar och möta utmaningar för ridsporten liksom att se tillgången.

Efter en kort bensträckare är det dags för Elin LeeApple från Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS) att ge oss ytterligare fakta om ridsportens storhet. Siffror som att det finns ca 360 000 hästar i Sverige där 10 000 bor i Västmanland och att hästnäringen omsätter ca 32 miljarder dvs 0,5 % av BNP. Elin belyser även hästarnas bidrag till en levande landsbygd med öppna landskap vilket i sin tur har stor betydelse för den biologiska mångfalden. Hur de skapar arbetstillfällen för många målgrupper, om arbetet med att få fler att använda arbetshästar och göra hästrelaterade aktiviteter i allt från terapi, lärande, friskvård, rehabilitering och habilitering. Hon hänvisar slutligen till en omvärldsspaning som HNS gjort i samverkan med Kairos Future vilken visar tendenser till större klyftor mellan människor och att mellanmänsklig tillit avtar. Kanske kan hästen vara en riktigt viktig friskfaktor här?

Sista föredragshållaren är Helene Öberg, f.d. rikspolitiker men nu Svenska Ridsportförbundet. Helene presenterar en Novusundersökning vilken i många fall visar stora skillnader om hur ridsportföreningar kontra kommuner ser på sin samverkan. Hon belyser även vikten av att komma ihåg, bjuda in och ta med ridsporten i strategiska beslut som tex infrastruktur liksom att Svenska Ridsportförbundet vill se mer rättvisa principer för stöd till idrotter.

Efter en frågestund där framförallt anläggningsfrågor och vikten av att hålla dialogen om samverkan mellan både kommuner i sig och ridsporten vid liv var det dags för en lunch där det surrades högt runt borden. Initiativet till dagen hyllades och flera medverkande uttryckte sin önskan att fler idrotter skulle följa detta exempel med att bjuda in till en dialog.

När lunchen avslutats var det dags för de som ville att tåga upp till det anrika Gula Ridhuset för att ta ridborgarmärket till häst. Mellan de citatsmyckade vackra väggarna hördes fniss och glada miner när en efter en väntade på sin tur att få sitta upp.

Lotta Solheim, konsulent på Västmanlands Ridsportförbund; hejade glatt på och sa:

• Ja, efter den här dagen kanske vi dessutom har en och annan nyfrälst eller återfrälst ryttare!

För visst såg vi hur både en och annan gäst log lite extra glatt ner mot sin jackkrage där det nytagna märket lös i kapp med dem i solen när de lämnade Hallstahammar och Strömsholm för att åka hem och fortsätta arbetet i respektive kommun.